@HockeyMatti

2004 spelade Karlskrona division III-ishockey. Lite mer än tio år senare är klubben i Sveriges högsta liga. Tala om en succéresa. Första året i Allsvenskan, 2012/2013, var förvisso en tung säsong med förlust på förlust och till slut ett straffdrama ifrån att åka ur serien. KHK klarade sig dock kvar och med en satsning på division I-talanger blev klubben plötsligt ett topplag, vilket få hade väntat sig. Krafterna tog slut en aning på vårkanten 2014 men trots att såväl tränare som ledande spelare försvann lyckades Karlskrona bygga vidare på framgångarna från 13/14. KHK slutade tvåa i grundserien 2014/2015, två poäng efter Västerås. Finalserien, som gav en direktplats till SHL utan att behöva stöta på högstaligamotstånd, tog man hem med 3-1 i matcher. Blekinge har därmed en klubb i SHL.

Målvakter: Linus Fernström, Patrick Galbraith.

 

Karlskronas målvaktssida är SHL-duglig men har inte den spetskompetens som kan behövas över en lång serie. Fernström fick förvisso inte förlängt hos Frölunda men har ändå visat att han fungerar i SHL. En storväxt och lugn keeper som dock kan släppa enkla puckar. Galbraith blir utmanaren efter att ha varit etta i Allsvenskan i ett par år. Dansken har tagit kliv i sin utveckling och framförallt visat att han är bäst när det gäller. Dock saknar han dokumenterad framgång på högre nivå vilket måste tas med i beräkningarna för en annars väldigt hyllad målvakt. 

Backar: Julien Brouillette, Robin Gartner, Tom Linder, Anton Grundel, Maksim Matushkin, David Westlund, Victor Aronsson, Henrik Nilsson.

 

Till skillnad från en annan nykomling, Rögle, har KHK gjort rätt så kloka förstärkningar på backsidan. Brouillette kan mycket väl vara ett fynd. Kanadicken kommer få stort förtroende i offensiva lägen och behöver bli den ledande generalen på försvarssidan. Gartner är en solid back med bra fart, dessutom med erfarenhet från etableringsklubbar i SHL. Blir viktig i spelet fem mot fem. Linder är ledaren och defensive garanten i Karlskrona. Kommer klara av nivån, även om han inte lär vara lika framstående som i Allsvenskan. Grundel har varit med i SHL länge men inte riktigt stuckit ut. Ändå en av fyra backar som ser till att KHK har goda chanser att etablera sig. Matushkin har precis som Grundel bra fart och Maksim kan dessutom addera en bra offensiv touch. Frågan är bara om han är redo för spel i högsta serien. Känner viss tveksamhet där. Westlund och Nilsson är två storväxta backar med SHL-erfarenhet som troligen inte kommer synas alltför mycket. Aronsson, hämtad från Almtuna, är onekligen en chansning och hade varit en betydligt mer intressant värvning i Allsvenskan.

Forwards: Riley Holzapfel, Joel Kellman, Mattias Guter, Toni Kähkönen, Alexander Bergström, Jimmy Andersson, Joachim Rohdin, John Henrion, Jesper Olofsson, Erik Thorell, Vyacheslav Trukhno, Filip Cruseman, Kristoffer Söder, Alexander Viklund, Victor Löfstedt, Mattias Granlund, Emil Larsson. 

 

Forwardssidan har en stark bredd med sjutton anfallsspelare men kvaliteten varierar stort. Holzapfel är den mest etablerade värvningen men har en produktionsmässigt väldigt svag säsong bakom sig i HV 71. Kanadicken har dock goda tvåvägskvaliteter och kommer behöva ta ett stort ansvar i Karlskrona. Kellman slog igenom ordentligt den gångna säsongen och det var inte särskilt oväntat. Det blir spännande att följa hans utveckling i SHL, jag tror han kan få ett större genombrott. Guter har bara en säsong i SHL men han kommer kunna leverera en del mål för KHK. Kähkönen har god erfarenhet och kommer bli en pålitlig, hårt arbetande ytter med viss offensiv känsla. Bergström ska ta sig an SHL för första gången efter flera säsonger med god produktion i Allsvenskan. Kommer säkert fungera på kort sikt. Andersson är en spännande ingrediens som mycket väl kan etablera sig med sin fart, teknik och inställning. Rohdin har varit runt rätt ordentligt i högstaligan men är i grunden en bra powerforward med potential att producera lite mer än vad han har gjort hittills. Dock inget nyförvärv som gör skillnad. Henrion och Olofsson är två forwardsförstärkningar som klubbledningen hoppas ska kunna producera även i SHL. Henrion gjorde 33 mål och Olofsson 23 i Allsvenskan 2014/2015. Frågan är om de hör hemma på nivån. Olofsson har speed och spelkänsla, Henrion är mer beroende av en framspelare. Thorell kommer till jobbet varje kväll, har fart och bra mentalitet. Lär fungera. Trukhno får sin tredje chans i SHL och jag vet inte riktigt, det känns tveksamt. Cruseman ska anpasa sig till ännu en ny nivå men med sin fart borde han kunna användas som en avlastningsspelare. Söder, Viklund, Löfstedt, Granlund och Larsson är utfyllnad som riskerar att lånas ut till Allsvenskan. Ger dock en stark konkurrenssituation längre ner i hierarkin. 

Tränare: Per Hånberg, Torbjörn Karlsson, Ove Molin, Anders Palm, Miro Zalar.

 

Sveriges mest hyllade tränare, Per Hånberg, ska nu testa SHL. Hans framgångar de senaste två-tre säsongerna talar för sig själv. En modern ledare som är skicklig på att utveckla individer men också få ihop gruppen. På en högre nivå ställs självklart ett snäpp högre krav och det kommer bli ett annorlunda test i vinter. Assisterande tränaren Karlsson är en riktig KHK-profil som varit med i den snabba resa genom seriesystemet som klubben lyckats med. En viktig ingrediens tyckte jag det visade sig i våras. Brynäslegenden Molin stärker upp ledarstaben för att klara av den ökande pressen. Palm har gjort ett bra jobb med Galbraith ett par år nu och har faktiskt en säsongs erfarenhet av högstaligan i Timrå. Fystränare Miro Zalar kräver ingen större presentation med tanke på hyllningskören till honom under året.