Det börjar likna ett lag igen
Malmö Redhawks har börjat slicka såren efter brutala januari månad med mängder av skador och sjukdomar samt ett par avstängningar. På tisdag är det omstart av SHL-grundserien och de sista tio matcherna ska spelas. En del talar för att Malmö trots allt ska klara sig kvar i SHL utan kval. Inte minst då det börjar likna ett lag igen.
Några intensiva veckor väntar när SHL:s grundserie ska avgöras. Modo, Malmö och Rögle går en fajt om vem som ska undvika kvalspel. Malmö har haft en svag period under 2016 och en rad fakta visar hur kämpigt det har varit:
*En trepoängare på tolv matcher.
*Totalt tre segrar på tolv matcher.
*Poäng i fem av tolv matcher.
*Nollade tre av fem matcher på hemmais.
*En poäng av femton möjliga på hemmais.
Ja, det har helt enkelt varit en jobbig tid för laget. Framförallt har den stora frånvaron bland spelare tagit udden av den offensiva leveransen. Malmö har i grunden relativt få givna poängmakare i laget bland forwards men när diverse tänkta spetsspelare antingen saknats eller fått spela väldigt mycket och i egen zon så har nykomlingen blivit extra tunna i avgörande lägen framåt.
Nu har trots allt frånvarolistan minskat i längd. Dels genom att spelare givetvis kommit tillbaka, dels genom att vi kunnat slå fast att Oscar Alsenfelt och T.J. Galiardi inte blir att räkna med framöver. Detta i kombination med att Malmö Redhawks tog det oundvikliga beslutet att sparka Adam Burish gör att det finns hopp om att Björn Hellkvist ska få ihop sitt lag ordentligt igen.
Min förhoppning är att Hellkvist med övrig ledarstab vågar satsa på Eric Himelfarb igen. Han har trots allt offensiva egenskaper som behövs. Det såg vi inte minst vid hans passning till Peter Mueller i matchen mot Modo. TV-experten Niklas Wikegård ansåg att Hellkvist borde stänga dörren till ett antal nordamerikaner som inte levererar men jag håller inte med. Störmomentet Burish är borta och det räcker så. Derek Meech, Joey Tenute, Kent McDonell, Himelfarb och Mueller har över tid varit laglojala och tillför trots allt kvaliteter som kan avgöra matcher, vilket inte exempelvis Mathias Tjärnqvist eller Nicklas Jadeland gör.
Så hur ska det då se ut i avslutningen av serien?
Jag anser att nyförvärv som Oliver Bohm, Mathias Tjärnqvist och Fredrik Händemark (lån) har fått ta lite väl mycket istid. Bohm är inte bättre än sjätte-sjunde back när alla är friska. Tjärnqvist kan gå in i vilken kedja som helst och göra jobbet samt i PP framför mål, men är knappast bättre än de andra åtta förhoppningsvis friska ytterforwards. Händemark som förstecenter bör se sitt slut. Han var riktigt bra i början men är i ärlighetens namn en tredjecenter rakt av. Kapaciteten att producera finns helt enkelt inte på SHL-nivå i nuläget.
37 Gunnarsson (40 Sjögren)
2 Andersson - 7 Andersson
14 Meech - 28 Olsson
57 Ivarsson - 6 Warg
33 Bohm
91 Svensson - 11 Tenute - 12 Thuresson
3 McDonell - 39 Himelfarb - 88 Mueller
9 Storm - 63 Händemark - 20 Hetta
16 Häggström - 23 Forsberg - 96 Rosdahl
71 Tjärnqvist
Utanför laget: 22 Augustin, 61 Jadeland
Skadade: 90 Persson (69 Alsenfelt, 72 Galiardi)
Utlånad: 55 Björk